Det här inlägget skulle ju egentligen gått ut i fredags, men jag har ju varit sjuk hela förra veckan. Så är det ibland eller i alla fall varje 10 år, då det var senast jag var sjuk. För att komma till min historia som jag tänkte försöka dela med mig utav i små drag vill jag ändå starta med att säga att detta inlägget kommer bli lååångt. Orkar du inte läsa hela inlägget, dela upp det eller hoppa över det helt, men då missar du min historia om där allt började.
Jag flyttade till Sthlm 2006 pga av att jag fick arbete på Zaras huvudkontor, som Scandinavian area manager, och min första bostad låg faktiskt på Lästmakargatan runt hörnan från restaurang East vid Stureplan. Man kan säga att jag praktiskt taget bodde på Stureplan både på dagtid & nattetid. I lägenheten bodde jag inte själv utan jag delade tillsammans med min dåvarande bästa vän & vi levde det ultimata singel livet. Jag gjorde karriär, hade massor av party vänner & ett rikt socialt liv.
Jag var då 24 år & allt var nytt samt roligt i Sthlm. Man kan säga att livet lekte, då mitt ända bekymmer var vilka skor jag skulle ta på mig på fredagskvällen när jag landade från tex Norge där jag jobbat i någon butik på Zara.
Mitt arbete som area manager var drömmen att ha enligt många, då min garderob & plånbok alltid var full, men vad jag insåg efter några år på Zara var att det gjorde inte mig lyckligare eller rikare som människa. Snarare tvärtom… jag kände mig mera & mera tom samt fattig inombords.
Livet som party pingla i Sthlm med massor av kompis & ständigt sena nätter både pga arbetet på Zara men även pga mitt andra hem V/Sturecompaniet började visa sina spår. Dock måste jag erkänna att denna tiden är räknad till en av de roligaste tiderna i mitt liv, då jag har många galna minen & jag träffade otroligt många roliga människor även om det resulterade i en smärtsam inre krasch. Du kan ju själv räkna ut att ett sådant liv är inget som hälsan säger ja tack till. Till slut började jag må ganska dåligt av att bara arbeta & festa samt befinna mig på Stureplan bland många ytliga människor.
I andra människors ögon var mitt liv på topp & jag ville så klart fortsätta leva i den bubblan. Så jag började ignorera vad min kropp sa till mig & fortsatte jobba i samma tempo samt fortsatte festa varje helg.
En morgon under min sommar semester vaknade jag av fruktansvärd ångest & oro över att jag började inse att livet som jag levde inte längre gick att upprätthålla. Min kille som jag då träffade gjorde slut & mitt hjärta blev krossat. Jag trivdes inte på Zara, då det var konstant stress & press uppifrån. Mina vänner som jag nästa enbart festade med lös med sin frånvaro när det handlade om annat än fest. Min kropp började säga ifrån, då jag inte lätt kroppen återhämta sig ordentligt. Ja, du hör allt på en gång & det är väl så livet fungerar. Min inre krasch var oundviklig…. Efter sommaren vädjade jag om hjälp på Zara, men min då varande VD hotade mig med uppsägning om jag inte fortsatte som vanligt, men det gick inte så jag var tvungen att sjukskriva mig & till slut blev jag uppsagd. Fruktansvärt att bli behandlad så efter nästan 4 år på Zara, men det är en annan historia. När jag väl slutade på Zara rasade min inre värld helt & de närmaste året grät jag mig igenom dagarna & vaknade med en ångest som jag inte trodde existerade. Jag kommer till och med ihåg att vid något tillfälle kände jag att ska det vara så här vill jag inte vara med. Inte att jag ville ta livet av mig för det ville jag aldrig, men jag började ifråga sätta om det var värt att leva.
Jag flyttade isär från mina vänner som jag bott i hop med under party tiden & skaffade mig en egen lägenhet, som btw var svindyr. Jag var ensam, deprimerad & hjärtekrossad. Arbetslös & sjukskriven, med räkningar upp över öronen. Att jag har klarat mig igenom den perioden är egentligen helt otroligt. Ibland känns det som ett annat liv & fy för vad jag mådde dåligt. Jag önskar inte min värsta fiende den smärta, ångesten & oron jag upplevt, men det har lärt mig en otroligt lärorik läxa. Det är läxan till god hälsa & själslig frihet. Det är pga min krasch och allt mitt elände som jag inset vikten av att bara vara i sig själv i sin smärta. Vikten av att acceptera att livet inte bara är glädje & lärdomen hur jag handskas med motgångar. Vilka verktyg jag använder & hur jag tar mig igenom livet med ett leende oavsett om saker & ting gör ont. Vikten av min egen hälsa & hur viktigt träning & kost är samt att vi människor är holistiska varelser som behöver balansera flera saker samtidigt för att må bra. Vägen igenom min inre krasch har lett mig fram till det jag jobbar med idag. Att hjälpa människor med verktygen som jag själv använde & dela med mig av kosten som läkte & fortfarande läker min kropp.
Att jag idag arbetar som holistisk hälsa & wellness influencer började för att Peter på Yogobe.com tog emot mig som trasig individ & jag sakta men säkert började jag återgå till livet. Under min tid på Yogobe väcktes ytterligare mitt intresse för hälsa, yoga & meditation. Parallellt med mitt arbete på Yogobe byggde jag upp min egen blogg och började ta ett steg i taget för att bygga på mitt imperium. Ren, ekologisk & holistisk livsstil har jag alltid varit min vinkel, men den har utvecklats med åren. Nu har det snart gått fyra år sedan jag startade bloggen & varje dag är jag tacksam för min resa.
Det är min inre resa som visat mig vägen till min passion & min livsuppgift i livet. Att hjälpa andra människor hitta sin väg genom det jag lärt mig. Tusen tack för att du tog dig igenom min text & hoppas att du fortsätter hänga här med mig. Kärlek Maya
Hi lovely!
Today i write about my journey from party princess to a health influencer. Its a shorter version, but stil so long.
So i am sorry but this post is sooo long & it would take forever for me to translate it so please use our translating tool on the bottom of this page. Hope thats ok. Love Maya
